En dikt om någon annanstans

Ligger mitt emot dig
Naken
Stryker mina händer
Mot ditt bröst
Hud feromoner dragningen
Andas
In med munnen
Ut med könet

Du håller om mig
Också
Men dina händer är mer stressade
Upp och ner
För min rygg
Rastlöst

Jag blundar
Öppnar ögonen för att titta om du blundar
Du blundar inte, du stirrar
Någon annanstans

Du är någon annanstans
Jag undrar alltid var
Vart är det du flyr
Bortom min kropp
Bortom dina händer

Kan inte tvinga dig
Att vara här och nu
Men önskar
Att du var

Senare
Så gråter jag
Säger att jag känner mig ensam
Du förstår
Faktiskt
Du håller med
Faktiskt
Du medger
Faktiskt

Senare
Är jag arg
För att min hud inte räcker till
Att den inte trollbinder dig
Det finns annat som distraherar
Vad kan vara viktigare än
Hud feromoner dragningen

Jag vet inte
Du vet inte
Men du förstår kanske
Jag förstår kanske, också

Fjorton kramar om dagen
Behövs för att växa
Inte gråta
Du säger:
Ingen har kramat mig förr
Du säger:
Jag är fast
Du stirrar bortom mig

Michaela

Föregående
Föregående

Ut ur min kropp – in i mitt rum

Nästa
Nästa

En dikt om sorg