Inom radikalfeminismen tolkas prostitution som en integrerad del i den större strukturen som är mäns våld mot kvinnor. Det gör att den förklaringsmodellen ibland blir inkomplett och får svårigheter att förklara män som säljer sex.

Kommodifiering av människans kropp

I marxismen och med olika materialistiska teorier ses prostitutionen som en integrerad del av kapitalismen, som en kommersiell vara på en marknad. Att prostitution är den ultimata varufieringen av människan, där kroppen skiljs från jaget, och görs till en vara att sälja och köpa.

Det sker alltså en reifiering, för att använda George Lukács marxistiska begrepp. Sexualiteten och sexet är här en reifikation – en mänsklig erfarenhet som gjorts till ett objekt.

Samma mekanismer ser vi i surrogatmödraindustrin eller organdonationsindustrin. Människan splittras, görs till separata varor, ting att sälja och köpa. (Läs Kajsa Ekis Ekmans “Varat och varan” om surrogatmödraskap och prostitution.) Kapitalismen kräver detta, eftersom den bygger på konstant expansion av kapitalet. När marknaderna blir mättade, måste kapitalet expandera till eller skapa helt nya platser.

Båda sätten att se på prostitution kan vara givande, och fungera kompletterande. Att det är patriarkala strukturer involverade i prostitutionen betvivlar få. Men det verkligt intressanta uppstår, tycker jag, när man angriper prostitutionen utifrån materiella förklaringar och i relation till privategendomens och kapitalets uppkomst och framväxt.

Framväxandet av kommersiellt sex

Geymonat noterar att kommersiellt sex utvecklats jämsides med städernas tillväxt och uppkomsten av lönearbete. Som exempel nämner hon hamnstäderna under medeltiden och renässansen, där många resande passerade. Hamnstäder som fylldes av soldater, sjömän och handelsmän.

I Venedig på 1300-talet fanns en utbredd sexturism och var ett sådant ”prostitutionscentra”. Venedig anses av en del historiker vara den första kapitalistiska staden (det som kallas för handelskapitalism), tillsammans med andra hamnstäder i Italien, Nederländerna och England.

Krig, imperialism och kolonialism (alla ofrånkomliga metoder i kapitalismen) har varit drivkrafter bakom prostitution. Länder och ursprungsbefolkningar, som koloniserades av Frankrike, England m.fl., blev reglerade och kontrollerade av militären och kolonialmaktens myndigheter.

Så även de prostituerade kvinnorna. De fick sälja sina kroppar till soldater, men även olika hushållstjänster. Dessutom skapades enorma bordeller som fylldes med ursprungsbefolkningens kvinnor. Detta syns exempelvis i franska, italienska och brittiska kolonier.

Red light district i franska kolonin i Casablanca, Marocko.

Som exempel är Indien kama sutran, tantran och erotikens tidigare nav. Det var britterna som tog med sin strikta, viktorianska sexualmoral när de koloniserade Indien på 1700-talet. Britterna exporterade alltså sin omoderna, dualistiska syn på kön och sex och kvinnors kroppar till Indien.

Detta mönster syns på många tidigare koloniserade platser runtom i världen. Detsamma gäller exempelvis Ugandas homofobi, något missionärerna tog med sig dit.

Vi ska vara ödmjuka när vi talar om olika länders syn på sexualitet. Ofta är den påverkad, eller helt producerad, av kristna västvärlden.

Kolonialismen: Staten, kyrkan, militären

Under medeltiden i Europa, och senare i kolonialmakterna, fanns många olika red light districts. Här infördes också de första offentliga, statliga bordellerna som drevs av den politiska makten.

Prostitutionen var ofta kontrollerad och styrd ovanifrån – med politiska, religiösa och militära motiv. Som exempel deltog tusentals kvinnor i de kristna korstågen i Europa. Den franske kungen skickade med 13.000 prostituerade kvinnor i korståget år 1270 och framåt. Soldaterna skulle ha sitt.

Den kristna kyrkan och dess prästerskap både använde de prostituerades tjänster, d.v.s. de köpte sex, och var inblandade i att driva bordeller och hela prostitutionskvarter.

Geymonat menar att den politiska och militära makten samt kyrkan var huvudaktörer inom medeltidens sexindustri. Argumenten som användes av dem själva var att kvinnor offrades i prostitutionen som synderskor, att man skulle “omvända/rädda” de prostituerade samt isolera dem från resten av samhället.

Magdalenahem (från den enligt bibeln prostituerade kvinnan Maria Magdalena), var anstalter till för att ”rehabilitera” prostituerade. De höll alla kvinnor som ansågs vara ”fallna”. Liderliga, erotiska, sexuella; allt som avvek från tidens ytterst rigida sexualmoral. Män fängslades inte på grund av sitt sexualliv eller sin sexualitet. Det var en anstalt för ”ångerfulla synderskor”.

Men det finns, förutom rent filosofiska/ideologiska, också en viktig samhällelig förklaring till hur prostitutionen kunde vara en av staten finansierad verksamhet. Man ansåg nämligen att de fungerade som en ”social kontroll”. Utomäktenskapligt sex för männen var ett sätt att bevara äktenskapens stabilitet.

Den kristna bibelns Augustinus la grunden till vad Tomas av Aquino sedan plockade upp, när han jämförde prostitutionen med ett avlopp: “motbjudande men nödvändig”. Män behövde ha sex, med ”hororna”, för att bevara stabiliteten hemma. Men även för att skydda ”de andra” kvinnorna (Madonnorna) från mäns våldtäkter. Hora/madonna-komplexet cementeras ytterligare.

Till Australien deporterade under 1700-talet den brittiska regeringen 30.000 kvinnor. De placerades i regeringens så kallade “straffkolonier”. Kvinnornas chans till överlevnad var att sälja sex till kolonisatörerna på plats, något regeringen visste och räknade med. Se filmen The Nightingale (2018) som handlar om detta.

Man kan tydligt se hur kapitalismens expansion bidragit till explosionen av prostitution. Den etablerar sig i hamnstäder, kolonier etc., ofta pådriven och kontrollerad av stat, kyrka och militär/polis.

Industrikapitalism: Reglementeringen av prostituerade kvinnor

Handelskapitalismen fortsatte sedan sin expansion, och övergick tillslut i industrikapitalism, ca 1800-tal. I storstäderna sker nu en explosion av könssjukdomens syfilis, vilket straffar de prostituerade extra hårt.

I och med detta uppkommer den kända reglementeringen av prostituerade, vilket jag skrivit om tidigare. Här blir det också tydligt hur tätt sammanknutet prostitutionen är statlig kontroll med förtryckande maktinstrument: polis och militär.

Under denna period inrättades många s.k. ”stängda lokaler”, bordeller som kontrollerades av staten, runtom i Europa. Både bordellernas föreståndare och de prostituerade var strängt övervakade av polismydigheter samt läkare i polisens tjänst, med obligatoriska vaginalundersökningar, inlåsning i sjukhus m.m. Det skapades ett monopol, där all prostitution utanför bordellerna blev åtalbar.

Reglementerad kvinna i Stockholm, 1914. 22 år.

I Stockholm reglementerades friskt. Alla kvinnor man misstänkte vara ”lösaktiga”, blev gripna av polis. Kvinnorna tvingades till en kommunal besiktningsbyrå (gynekologmottagning övervakad av polis) i Gamla stan, 1-2 gånger per vecka, för tvångskontroller i underlivet. Om de inte infann sig på besiktningsbyrån tvångsinhämtades de av polisen. Vägrade de blev de placerade på tvångarbetsanstalt i upp till ett år.

Dessutom fanns i Sverige, precis som i övriga Europa, en rad olika lagar för prostituerade. Olika gator de inte fick gå på, kläder de inte fick bära och i vissa fall kläder de tvingades bära (symboliska färger för att markera att de var prostituerade). Kom ihåg: Polisen hade laglig rätt att inskränka prostituerade kvinnors liv.

Under industrialiseringens England, behövde staten forma en ny slags arbetarklass med nya disciplinerade och mer produktiva arbetare (ni som läst texten om polisväsendet känner igen denna period). Arbetare behövde klara av att arbeta med kol, stål och tunga maskiner.

Kvinnor domesticerades därför in i en ny roll: som gratisarbetande hustru i hemmet. Kvinnors funktion var att reproducera arbetskraften – emotionellt, fysiskt, sexuellt.

Red light district Dawson i Kanada, under guldrushen.

Federici skriver om reglementeringen av prostituerade, och att detta var ett sätt att institutionalisera den prostituerade och modern som två separata figurer. Alltså moderlighet utan njutning, och ”njutning” (prostitution) utan moderlighet. Hemmafruns sexualitet blev en tjänst, bland många andra tjänster som ingick i den sociala reproduktionen. Och den prostituerade sågs också som en tjänst för att reproducera arbetskraften.

För den som är intresserad av detta, läs kapitel åtta i ”Beyond the periphery of the skin”, där det finns sociologiska och materiella förklaringar kring prostitution, och om klyvningarna mellan mor-hora och privat-offentlig.

“Fallna kvinnor” på tvångsarbetsanstalt i Sverige.

“Norrbottenfinska”, rasbiologiska institutet.

Rasbiologins era

1900-tal. De prostituerade kvinnorna var inte heller undantagna tidens ”biologiska vetenskaper”, teorier som la grunden för världens första rasbiologiska institut i Sverige. Detta var rasbiologisk undervisning som även lärdes ut i polisstyrkorna i Europa.

Exempelvis sa ”vetenskapen” att prostituerade var födda så, att de bär på en ärftlig fysisk och moralisk underlägsenhet. Bevismaterial samlades in i form av foton på prostituerade. Prostituerade var en av de grupper som tvångssteriliserades under 1900-talets Sverige.

Olika termer: prostitution, sexarbete, abolitionism

Geymonat skiljer på abolitionistisk, prohibitionistisk och reglementerad inställning till prostitution. Den abolitionistiska avvisar den dubbla måttstocken för inställningen till kvinnor som tvingas till kyskhet i äktenskap, men utfryses av de är prostituerade – i båda fallen under mäns kontroll. Den abolitionistiska vill avveckla prostitutionen som helhet.

Mot den abolitionistiska feminismen ställer många ”sexarbetarfeminismen”, som är knuten till sexarbetarrörelsen och som menar att försöken att eliminera prostitutionen ”uppifrån” är farliga.

Den prohibitionistiska straffar kunderna (Sverige, Norge, Island). Den reglementerade erkänner och legaliserar prostitution (Tyskland, Holland, Österrike, Schweiz).

Diana Mulinari gör en skarp kommentar angående ”den svenska modellen” (straffa köparen).

”De ofta paternalistiska och disciplinerade välfärdsstatsinterventionerna var inte enbart av moralisk karaktär. […] Ett villkor för den svenska modellen är medborgarnas tillit till polisen som å ena sidan ska skydda de prostituerade och å andra sidan förhindra sexköpen. […] Välfärdsstaten har förändrats genom post-socialdemokratins skifte till nyliberal politik. […] Skepticismen och rädslan för polisen och socialtjänsten växer, inte minst bland grupper som upplevt institutionell rasism.”

Medan många materialister skrivit om att kalla det för ”prostitution” och inte ”sexarbete” (för att inte normalisera det som ’vilket arbete som helst’), menar Silvia Federici att man visst ska kalla det sexarbete. Just för att det handlar om kapitalistisk ”labour”. Det var ett perspektiv som var nytt för mig.

För mig ligger fokus på att förändra den ekonomiska basen kapitalismen, som nu är mekanismen bakom prostitutionens fortsatta existens. Prostitutionen är nu mitten i venndiagrammet som är kapitalism, patriarkat och kristendom. Jag ställer mig vid sidan om abolitionistisk hållning, med reservation för att det är en extremt komplex, svår fråga som jag fortsätter lyssna in och lära mig om.

Referenser:

Köpa och sälja sex – mellan njutning och arbete av Giulia Garofalo Geymonat
Beyond the Periphery of the Skin: Rethinking, Remaking, and Reclaiming the Body in Contemporary Capitalism av Silvia Federici
Caliban and the witch av Silvia Federici
The Nightinggale (2018)
Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan av Kajsa Ekis Ekman
Fallna kvinnor : när samhällets bottensats skulle lära sig veta hut av Eva F. Dahlgren

Prostitution och sexarbete – att klyva kvinnor mitt itu